Basfakta om skogcertifiering

Kravena i skogscertifieringen presenteras i kravdokumentena, dvs. i standarderna.

Vid de utvärderingar som certifieringsföretaget utför granskas och fastställs om skötseln och användningen av skogarna följer överenskomna kriterier.

Skogscertifieringskriterierna kan till sin natur vara prestationsnivåkrav eller krav som gäller verksamheten. Exempel på kriterier för prestationsnivån är till exempel att viktiga livsmiljöer (nyckelbiotoper) skall bevaras vid avverkning. Kriterier för verksamheten är till exempel utarbetande eller tillämpning av olika miljömålprogram eller skogsvårdsrekommendationer.

Skogscertifieringens mål

Skogscertifieringens mål är att främja ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Skogscertifiering är ett sätt att främja hållbart skogsbruk som utgår från det intresse marknaden visat och ett sätt att svara på de behov som trä- och pappersindustrins kunder har. Med hjälp av skogscertifieringen strävar man efter att träprodukterna skall vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Produktmärket, som berättar som skogscertifieringen, kan användas på en produkt där virke från certifierade skogar har använts vid tillverkningen av produkten. Användning av märket förutsätter verifiering av virkets ursprung i olika skeden av transporten och produktionen.

Internationella krav på certifiering:

• frivillighet
• godkännande av respektive parter
• internationell trovärdighet
• opartiskhet
• tillförlitlighet
• lämplighet för lokala förhållanden
• standarderna är offentliga och lämpligt krävande
• med hjälp av kriterierna kan kvaliteten på skötseln och användningen av skogarna mätas tillförlitligt
• ger inte upphov till handelshinder
• metoderna skall vara rättvisa med avseende på alla virkesproducenter (i synnerhet småskogsägare skall beaktas)
• kostnadseffektivitet
• främjar ett hållbart skogsbruk.

Certifieringssystemet skall vara godkänt av respektive parter, det skall övervakas och lämpa sig för lokala förhållanden. Kriterierna väljs så att de tillförlitligt mäter nivån på skötseln och användningen av skogar. Kriteriernas kravnivå skall vara sådan att de mål som ställts för skogsbruket och certifieringen främjas.

Ett av certifieringens viktigaste krav är tillförlitlighet. Tillförlitligheten baserar sig i synnerhet på certifieringsorganens opartiskhet och på att standarderna accepteras allmänt. Yrkesskicklighet hos de som utför certifieringen samt hög kvalitet på revisionsarbetet är grundförutsättningarna för en lyckad revision. Certifieringens transparens gynnas av att olika parter förbinder sig till ifrågavarande certifieringssystem samt av certifieringsstandardernas och metodernas offentlighet.

För att certifikatet skall ha ett värde på exportmarknaderna är det är viktigt för certifieringen att systemet är internationellt trovärdigt. Internationell jämförbarhet mellan olika certifieringssystem och ömsesidigt erkännande bör gynnas. Certifieringsstandarden bör bara innehålla de kriterier och indikatorer som är väsentliga vid verifiering av ett hållbart skogsbruk. På detta sätt skapas ett funktionellt system där man för låga kostnader kan utvärdera om kriterierna uppfylls.

Skogscertifiering är ett sätt att påvisa att skogarna sköts enligt överenskomna krav. Spårbarhetscertifiering är däremot ett system där man kan spåra användningen av träråvaran från certifierad skog till produktionsanläggningen och vidare till detaljhandeln.

Skogscertifikatet tillsammans med spårbarhetscertifikatet är ett bevis på virkets ursprung.

Internationella skogscertifieringssystem

• PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) www.pefc.org är en internationell organisation och via PEFC erkänner de skogscertifieringssystem som uppfyller internationella krav varandra
  • PEFC:s medlemmar representerar nationella och regionala certifieringssystem som har obundna granskare. Certifieringssystemena bygger på principer som utarbetats genom internationellt samarbete och nationella tillämpningar av dem. I Europa har man kommit överens om dessa principer vid gemensamma skogsministerkonferenser.

  • PEFC grundades år 1999 efter flera år av förberedelser. I dag har systemet utvecklats till världens mest omfattande paraplysystem för skogscertifiering och det har spritt sig också utanför Europa. Till PEFC hör nationella skogscertifieringssystem från olika håll i världen. Från tiotals miljoner skogshektar som certifierats i dessa system levereras till marknaden årligen hundratals miljoner kubikmeter virke. PEFC har ett omfattande stöd bland de parter som är intresserade av att främja hållbart skogsbruk, exempelvis skogsbranschen, regeringar, handelsorganisationer, fackföreningar och medborgarorganisationer. Finlands Skogscertifiering rf representerar PEFC i Finland.

  • PEFC definierar de grundläggande kravena för skogscertifieringen och institutionella ramar på alleuropeisk och nationell nivå. PEFC-märket kan användas på träprodukter som tillverkats av råvirke från certifierade skogar enligt kravena i PEFC.
    

• FSC: (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation som grundades 1993

  • FSC har 10 allmänna principer för skötsel av skog och på basis av dessa principer utarbetas anvisningar för certifiering enligt FSC:s regler som nationellt samarbete

  • internationellt har de flesta FSC certifikaten utfärdats enligt certifieringsföretagens egna anvisningar/krav och FSC:s 10 principer utan nationell standard

• I Holland används systemet Keurhout.